Hej!! Är tvungen att göra en uppdatering på detta!!
Vi ska gå en utredning pga att min son har lite svårigheter som ställer till det för honom med lite skola , kompisar m.m Och i mitt förra inlägg så skrev jag att han hade fått diagnoser, men så är inte fallet det har diskuterats och vad jag har läst och vissa andra saker som spelar in så skrev jag att han mådde dåligt pga att han hade fått dessa.. Vilket kommer att bekräftas vid ett senare tillfälle när utredningen är klar!
Och NEJ jag skäms inte att prata om att det är jobbigt att ha barn med svårigheter och jag är stolt över min son! Det är inte en dans på rosor att ha barn, det kan blir problem av alla dess slag eller?? Eller är det bara jag som kan vara så ärlig att man tycker det är jobbigt att räcka till som förälder?? Man ska ställa upp i alla lägen även om det är strul och hittepå saker?! Jag tar mitt ansvar genom att söka hjälp för mitt barn och det tänker jag inte skämmas för!
Och om du som person inte kan vara så kavat att ta det med mig personligen så yttra dig inte snälla om att jag ska skämmas för det kommer jag aldrig att göra när det gäller mina barn! Sorgligt är när dom blir utnyttjade av andra för deras egen hämdlystnad skull och då duger dom en stund tills dom inte är värda att utnyttja! Att inte ha insyn på flera år eller bry sig om sina barn hur dom mår eller klara av skolan är sorgligt att sedan skylla allt på mig är ynkligt! Alla har ett ansvar själva att ta tag i saker och ting och det har jag gjort alltid betalat en hög summa pengar för mina barns misstag är helt i sin ordning när man sitter på ansvaret som förälder?! Genom att inte vara närvarande tycker jag att man kan vara tyst!
Man ska hjälpa sina barn inte stjälpa dem!!! Så har dom problem söker man hjälp så det går att lösa! Vill barnen pga ålder inte ha hjälp så får dom klara sig själva pga då man är myndig och har ansvar för sitt eget liv, men nu har inte min son några år kvar tills han flyttar hemifrån och då är det mitt yttersta ansvar som förälder att skydda honom från svårigheterna eller lögner som vissa kommer med! Att ha ett barn med diagnos är väl inte en skam???? Jag trodde att det var för att kunna hjälpa barnen till ett bättre liv i samhället genom att människor förstår varför det blir svårigheter ibland för dessa barn/ungdomar!
Jag välkomnar utredningen och dess diagnoser eller inte! För därifrån vet vi vad vi kan göra för att HAN ska må bra!
Och till vissa av ER ni vet vilka ni är! Så NEJ jag är inte ute efter någon vårdnadsbidrag utan det om det blir något ska gå till honom och inte till mig!!
Hoppas att någon förstår varför jag skriver detta än fast det inte är något recept på surdegs bröd!!
Och NEJ min lust har inte kommit tillbaka med bakningen och det har inte något men min son att göra utan min energi finns inte alls!! JAA, kommententera gärna!!!
Kram på ER!!
Det är tråkigt när folk yttrar sig om saker de inte vet något om! Jag för min del VET att du är en underbar mamma som älskar ALLA din barn och att du mer än gärna vänder ut och in på dig själv för att ge dem det de behöver. Så stå på dig och fortsätt med ditt kämpande för det är rätt väg att gå!!!
SvaraRaderaHej bästa Mamma! Nä, ingen skam att ens barn har fått diagnoser!! Vi har två pojkar, den yngsta har fått två diagnoser, först nu när han är tolv. Man gör allt för att hjälpa sina barn! Vi har kämpat länge med skola och gör fortfarande! Synd att en del människor slänger ur sig en massa skit! Okunskap kallar jag det!! Kramar till dig från en som fått vårdbidrag! /Mamman
SvaraRaderaTack Linda och Mamman!! Era ord värmer gott!! Då kämpar vi vidare för att grabben ska må bättre vi vet vilken väg vi ska vandra och det är den bättre stigen denna gång inga stickspår. Ha det gott där ute och jag kommer tillbka snart när min energi infinner sig!!
SvaraRaderaMvh Milla